Läkemedelsöveranvändnings huvudvärk

  • Inlägget ändrades senast:februari 2, 2021
Läkemedelsinducerad huvudvärk (Medication Overuse Headache (MOH))

Definition läkemedelsinducerad huvudvärk enligt IHS = huvudvärk hos personer med tidigare huvudvärksdiagnos som har huvudvärk minst 15 dagar per månad under tre månader där orsaken är hög användning av läkemedel för att kupera akut/symtomatisk smärta. Med hög användning menar man ≥ 10 dagar/månad med ergotaminpreparat, triptaner eller opioider, alt ≥ 15 dagar/mån av enklare analgetika (paracetamol, ASA, NSAID) under minst 3 månader.

Läkemedelsinducerad huvudvärk är vanligt och uppskattas i populations baserade studier till 1-2 %. Flera studier har dock visat att denna diagnos är betydligt vanligare hos personer med kronisk huvudvärk (11-70%), och med en ökad prevalens hos kvinnor. På sekundära huvudvärkscentra är tillståndet mycket frekvent och bör alltid övervägas vid högfrekvent huvudvärk.

Orsaken till MOH är frekvent användning av analgetika mot den primära huvudvärken som i sin tur orsakar ökning av huvudvärksfrekvens och svårighetsgrad (smärta, effektivitet att behandla anfall med analgetika mm). Huvudvärken liknar vanligen den vanliga primära huvudvärken i sin karaktär.  Befintliga publikationer i ämnet kring behandlingsriktlinjer har en låg evidens grad, då placebo kontrollerade dubbelblinda studier saknas.

Behandling

Behandling vid läkemedelsinducerad huvudvärk består av fyra steg:

1. Patientutbildning »
2. Seponering av aktuellt läkemedel »
3. Profylaktisk behandling »
4. Uppföljning »

  1. Patientutbildning
    Informera patienten om att då läkemedelstillförseln avbryts får många abstinensbesvär, med bland annat svårare huvudvärk. Dessa besvär avtar vanligtvis efter 1–2 veckor. Uppmuntra gärna patienten till fysisk träning och avslappning under denna period för ett bättre välmående. Efter utsättande av läkemedlen kan den ursprungliga huvudvärken visa sig, då i ett medicinsfritt tillstånd. Utvärdering och bedömning av kvarvarande huvudvärk kan ske vilket underlättar den kommande behandlingen, ev även en förebyggande sådan. Det är viktigt att få patienten att känna tillförsikt och förklara att behandlingen blir mer effektiv efter avgiftningen.
  2. Seponering av aktuellt läkemedel
    • Gradvis nedtrappning eller abrupt seponering:-För analgetika, ergotamin och triptaner rekommenderas abrupt seponering.

      -För opioider, benzodiazepiner och barbiturater rekommenderas gradvis nedtrappning.

    • För patienter med överkonsumtion av opioider, benzodiazepiner och barbiturater med samtidig svår psykiatrisk och/eller medicinsk comorbiditet bör inneliggande avgiftning erbjudas.
  3. Profylaktisk behandling
    Här finns ”två skolor” – den första förespråkar initial avgiftning och därefter utvärdering av kvarvarande huvudvärk (typ av huvudvärk) innan insättande av profylaktisk behandling. Det andra alternativet är att man inleder profylaktisk behandling parallellt med att man avgiftar patienten. Många går allt mer mot det sistnämnda alternativet. I praktiken beror val av metod på hur väl man kan definiera underliggande huvudvärk, patientens egna önskemål, praktisk genomförbarhet mm.
    • Topiramat 100 mg/dag (upp till max 200 mg/dag) är sannolikt profylaktisk effektivt och har visat effekt även om det inleds under avgiftning. Övriga profylaxläkemedel som används vid migränprofylax (se migränkapitlet) har sannolikt också bra effekt om bakomliggande migrän men är inte studerade just i samband med avgiftning.
    • Saroten® 10-50 mg till natten, ffa om dominerande spänningskomponent i huvudvärken.
    • Onabotulinimtoxin A har sannolikt profylaktiskt effekt. Behandlingen kan övervägas vid misstanke på underliggande kronisk migrän, dvs kvarstår en mycket högfrekvent migrän efter avgiftning. (PREEMPT schemat, Headache 2010)
    • Corticosteroider har eventuellt effekt på utsättningssymtom. Dock få och motstridiga data i litteraturen. På vissa håll finns det beskrivet användande av kortvarig högdos kortisonkur för att underlätta avgiftningen och förbättra compliance till denna. Detta är inte allmänt vedertagen behandling men används på vissa håll. Bifogat finns referenser kring olika strategier som prövats i mindre studier.
    • Primperan® 10 mg kan användas mot illamående och ev lågdos Nozinan® (1/2 tablett 25 mg) som lugnande mot kraftiga symtomatiska utsättningssymtom första veckan.
    • Sjukskrivning första veckan efter abrupt utsättning är ofta aktuellt när patienten mår som värst för att patienten ska få förutsättningar för att kunna genomföra avgiftningen. Viktigt med information om förväntade utsättningssymtom (förvärrad huvudvärk, illamående, kräkningar, svettningar mm)
    • Icke farmakologiska behandlingar, som tex akupunktur, fysisk träning och avslappningsövningar kan prövas, eventuellt som komplement till farmakologisk behandling (låg evidensgrad).
  4. Uppföljning
    Patienter som genomgår avgiftning bör erbjudas kontinuerlig uppföljning; medicinsk uppföljning av den primära huvudvärken (ex förebyggande behandling) samt även gärna stödjande samtal, för att förhindra återfall.
Referenser
  • Chiang CC, Schwedt TJ, Wang SJ, Dodick DW. Treatment of medication-overuse headache: A systematic review. Cephalalgia 2016, 36(4) 371–386.
  • Evers S, Jensen R. Treatment of medication overuse headache – guideline of the EFNS headache panel. European Journal of Neurology 2011, 18: 1115–1121
  • Blumenfeld A, Silberstein SD, Dodick D, Aurora SK, Turkel CC, Binder WJ. Method of injection of onabotulinumtoxinA for chronic migraine: a safe, well-tolerated, and effective treatment paradigm based on the PREEMPT clinical program. Headache 2010, 50(9):1406-18.
  • Kristoffersen ES, Lundqvist C. Medication-overuse headache: a review. J Pain Res. 2014 Jun 26;7:367-78.
  • Diener HC, Holle D, Solbach K, Gaul C. Medication-overuse headache: risk factors, pathophysiology and management. Nature reviews Neurology 2016;12:575-583.
  • Hagen K et al. Management of medication overuse headache: 1-year randomized multicentre open-label trial. Cephalalgia 2009;29:221–232
  • Westergaard ML, Hansen EH, Glumer C, Olesen J, Jensen RH. Definitions of medication-overuse headache in population-based studies and their implications on prevalence estimates: a systematic review. Cephalalgia 2014;34:409-425.
  • Paolucci M, Altamura C, Brunelli N, et al. Methylprednisolone plus diazepam i.v. as bridge therapy for medication overuse headache. Neurol Sci 2017;38:2025-2029.
  • Taghdiri F, Togha M, Razeghi Jahromi S, Paknejad SM. Celecoxib vs prednisone for the treatment of withdrawal headache in patients with medication overuse headache: a randomized, double-blind clinical trial. Headache 2015;55:128-135.
  • Halker RB, Dilli E. A role for steroids in treating medication overuse headache? Cephalalgia 2013;33:149-151.
  • Rabe K, Pageler L, Gaul C, et al. Prednisone for the treatment of withdrawal headache in patients with medication overuse headache: a randomized, double-blind, placebo-controlled study. Cephalalgia 2013;33:202-207.
  • Pageler L, Katsarava Z, Diener HC, Limmroth V. Prednisone vs. placebo in withdrawal therapy following medication overuse headache. Cephalalgia 2008;28:152-156.
  •  
Dokumentansvarig

Ansvarig för dokumentet: Anna Steinberg, epost: Anna.Steinberg@sll.se

Arbetsgrupp: Anna Steinberg, Anna Sundholm, Maria Lantz, Monicha Norén, Emma Varkey

Publikationsdatum: mars 2017